|
|
| |
| |
|
|
|
| |
|
Vi på Svenska Jaktresor AB önskar alla våra resenärer och vänner en riktigt God Jul och ett fantastiskt Nytt Jaktår!
Från och med den 3:e januari är vi igång med jakterna i Tunisien igen, vi ses då!
Under tiden kan Ni ju läsa vad en av våra många, trogna resenärer skrivit om det Han minns av jaktens slutskede.
"Sista jaktdagen, kanske sista såten. Samtliga i gruppen utom jag har lossat skott. Får ta emot en och annan tråkning.
Erik är frustrerad, hans fina statistik att alla ska ha skjutit är på väg spricka. Gillas icke!- "Bilhandlarn, ut!" Erik ropar i radion. Jag kliver fram till honom för anvisning om pass.- Där, säger han och pekar på en rejäl pinje, ger mig en extra blick och åker vidare. På med masken och så står jag då åter och tittar in i barken på ett träd. Vilken gång i ordningen? Pillar bort lite kåda ur en skada. Luktar gott. Väntar på tutandet från klapparna, det är då det brukar hända något. Svinen är tröga, rör inte på sig i onödan.
Jäklar! Det kommer en ovanligt trind fåraherde gående ut ur såten. Försvinn, tänker jag. Han passerar mig utan en blick. Plötsligt ser jag en rörelse på marken en bit bort. Hör ett svagt prassel bland timjan och rosmarinen. Underligt! Kan det vara en orm? Men nej, inte vid den här årstiden. Och definitivt inte så lång. Ser att det rör sig på en sträcka av minst trettio meter och försvinner in i buskarna bakom mig. Riktigt, riktigt konstigt! Jag vrider fram huvudet för att kika lite framåt, in i såten och stelnar till. Där, bara tio meter bort står en rejäl orne! Snabbt tassar jag runt pinjen, viker ner gevärspipan utmed stammen och, pang! Ornen slår ihop som ett korthus, trampar luft och blir stilla. Står kvar en stund och andas ut. Går fram de få stegen för en koll.
Vad i h-vete!? Ornen har en lina runt halsen. Och luktar konstigt, i alla fall för att vara ett fyrbent svin. Lutar mig närmare och sniffar. Kaktusbrännvin! Ingen snack om saken, ornen är bra på örat! Linan. Börjar dra i den, inget motstånd. Närmare hundra meter får jag in. Börjar ana sammanhanget. Naturligtvis, Eriks statistik! Klapparna närmar sig. Jag beslutar att spela med. Snabbt bort med linan om halsen, in med en handfull Fisherman´s Friends och fyra rejäla prillor i gapet på ornen. Kan ju inte ligga här och lukta brännvin! Vad skulle klapparna säga om det? Både ett svin och brännvin kan nog bli för mycket.
Fotografering och grattis utan problem. Alla nöjda, även jag. Erik på ett ovanligt strålande humör.
Visserligen börjar man bli lite gaggig, men så här minns i alla fall jag det.
"Bilhandlarn"
För den som möjligen inte förstår "Bilhandlar'ns" berättelse kanske jag bör lämna en förklaring; "Fåraherden" syftar på mig och jag skulle då ha dragit fram hans fina orne medelst långt rep efter att först ha fyllt den med sprit? Kan hålla med om att jag hade en fantastisk tur som lyckades placera honom exakt där djuret kom men detta beror bara på att jag anar mig till var djuren ska komma efter så många år i Kasserinebergen.
Tror att det är dags att jag håller ett öga med "Bilhandlar'ns" alkoholkonsumtion på kvällarna!
Erik
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
