OLIKA PRISMORS FORMER

Prismor har naturligtvis olika namn beroende på form. Lite intressant är det faktum att namnen inte bara ändrats över tiden utan ochså varit olika i olika brancher. Nedan får du smakprover, observera att alla modeller finns med många olika facetteringar och att prismor naturligtvis kan placeras helt fritt i kronor, här beskrivs vad som är vanligt i Sverige nu.

Koppen

Kallas också oktagon. Finns också oliksidiga. Används som förprisma, dvs mellan kronan och en annan prisma och som kedjeglas -flera prismor ofta i fallande storlek som är sammanbundna till kedjor.

Kvadratsten

Används på samma sätt som Koppen

Buchtel

Kallas också oval, finns liksidiga och oliksidiga med en flat facett på baksidan. Används på samma sätt som koppen.

Stjärna

Används framförallt i barock och rokokokronor. Kan bindas både vertikalt och horisontellt, som förprisma eller som dekoration. Ofta används den tillsammans med en eller flera pärlor. Eftersom stjärnan är flat på baksidan används den ibland i par med en annan stjärna, rygg mot rygg.

Rosett eller blomma

Används som stjärnan

Pärla

Vanligast i barock och rokokokronor men används också ofta i slutet på primekedjor när dom är fästa i en liten bricka i botten på kronor. Det blir då så tätt mellan hålen att man ofta inte har plats för mer än en liten pärla. Kronor med kedjor av pärlor har också förekommit.

Schiefstein

Denna prisma är vanligast med två hål och monteras i prismekedjor av tex koppen i fallande storlekar. Förekommer också i sargar.

X-prisma eller Biedermeierprisma/Wienerprisma eller Karl-Johansglas

X-prisma är det moderna namnet på prisman, medan Karl Johan och Biedermeier är de historiska namnen i Sverige respektive Tyskland. De två epokerna sammanföll i stort sett tidsmässigt. X-prisman används ofta i bottnar men också som dekorationer i spröt och plymer. Stilmässigt kan man säga att X-prisman tillhör gruppen piggar, eller droppar som man sa förr.

Fotogenprisma (här med en förprisma -koppen)

Denna prisma har tillverkats i flera grundutföranden, dels med flat baksida från överdel och hela vägen ned till spetsen, dels där bara den övre rektangeln har en flat baksida och själva spetsen är rund. Den varianten har i sin tur tillverkats med och utan slipningar i åsen på den rektangulära delen. Fotogenprisman uppstod i mitten av 1800-talet Som namnet antyder har den varit vanlig i fotogenlampor.

Pigg eller U-Birnel

Denna typ av pigg började tillverkas under slutet av 1700-talet och Detta är en av dom vanligaste prismorna i bottnar på kristallkronor under 1900-talet, framförallt i empirekronor under 70 och 80 talet trängdes dom ut av den korta piggen -Dickbirnelnen kom tillbaka starkt under 90-talet

Ispigg eller Eisbirnel

En tunnar pigg som mest använts i empirekronor och gustavianska kronor. Ofta med en förprisma i den stora ytterringen och utan i dom inre. Ispiggen har färre facetter än U-birnel men är smäckrare och ger ett sirligare intryck. Piggen var populär i olika utföranden framförallt under 1800-tal och i början på 1900-talet men används ännu.

Pigg eller Dickbirnel

Eller bara kort Dick -ingen säger längre Dick/Dickbirnel det var bara ett begrepp som levde kanske två - tre årtionden 60 70 80 -tal. Men jag kan fortfarande höra bindtanterna -dom kallades så -prata med varandra: "Det saknas några dickar här" "Har du dick?" Begrepp som kommer och går -sån´t är språket. Dessa piggar tillverkas i helautomatiska maskiner och användes mycket på 60, 70 och 80 -tal och det var Swarovski som tillverkade dom, och den tjeckiska firman Glassexport gjorde en liknande men aningen kortare spets, -en annan vinkel, -för man priskrigade nämligen.

Wachtel äldre benämmning: Klump eller Droppe

Modellen är nuförtiden vanligast i kristallkronor formade som bollar och kallas därför ofta bollwachtel. Men Wachtel kan placeras i allt från bottnar till plymer och i girlander. Grundformen härrör från dom första prismorna av bergkristall.

Barockwachtel

Mycket vanlig i barockkronor. Lägg märke till att hela prisman har samma rutmönster.

Pendeloque eller lövprisma

Dessa prismor slipades ursprungligen ur planat glas i Frankrike från 1700-talets början fram till mitten av 1700 talet då tekniken och tillverkningen och expertisen övertogs av Böhmarna. Pendeloque används framförallt i rokokokronor men är också väldigt vanliga i glasarmskronor vilka i sin tur är vanliga i Tjeckien, England och Usa. Prisman finns i ett mycket rikt utbud av former och dessutom finns ofta varje modell i vädigt många storlekar vanligast är dock storlekar mellan 63 och 150 mm långa.

Obelisk, spjut

Moteras på annorlunda sätt än dom flesta prismor. Historiskt har den gipsats fast i en liten kopp av metall, numera använder vi smältlim som är enklare att hantera. Vanligast är spjutet i barockkronor, då monterad i centrum av kronan. Men monteras också i pereferin av kronor framförallt i rokokokronor.

Underkula

Som namnet antyder så är detta den prisma som brukat sitta monterad centrerad i botten på kristallkronor. Den är rikt facetterad och bryter ljuset bättre än dom flesta modeller.