fick den här av en vän
fick också lov att lägga in den här
så här kommer den
Tack vännen
Långt borta och ändå så nära
Stannade upp ett slag på min vandring
bland blåbär och kottar och barr
en solstrimma lyste där borta
så stark så ljus och så glad
Och ljuset det föll på det gröna
som växte i gläntan så fint
-Kom här och sätt dej en stund
det är mjukt det är skönt må du tro
och här går det bra att andas
och lyssna till fåglarnas sång
Så jag sprang dit meddetsamma
det kändes så lockande ju
Där satt vi i mossan och log
den varma solstrimman och jag
och oron försvann som en dimma
den lyfte av värmen som fanns
Vi satt där och sa ingenting
och klockan stod still för en stund
Vet inte hur länge jag satt där
men när jag sen tittade upp
hade solstrimman redan försvunnit
bakom talltoppens höga gestalt
Långt borta och ändå så nära
känns stunden jag hade hos dej