Kategorier

  Kommentarer

Kapitel 2



Med huvudet i händerna och armbågarna mot skrivbordet ser Vagn ut genom fönstret med tom blick. En vindil utanför fönstret sätter björkarnas grenverk i rörelse. Susandet från trädkronorna återför honom till verkligheten. Han lyfter på huvudet och fångar reflexen från termometern på fönsterkarmen. Den blanka pelaren visar på 27 grader. Högsommarvärmen har infunnit sig lagom till industrisemesterns slut. Femdygnsprognosen visar en klar sol för hela perioden.

Med två tryck på musen kopplar han ner modemet och stänger av datorn. Hårddisken ger ifrån sig sitt karakteristiska bubblande innan elektroniken blir spänningslös och slår sig till ro. Vagn sträcker sig efter fjärrkontrollen för att sätta på tv: n men ångrar sig. Han släpper kontrollen på golvet vid sidan av stolen. Med kurande axlar griper han med händerna om överarmarna och masserar samtidigt som han ansträngt försöker svälja.

Fönstret på gaveln släpper in ett skimmer av ljus från Kasesjön. Solstrålar som bryts i den av eftermiddagsbrisen krusade vattenytan. Reflexerna slungas runt stränderna och skapar en livfull stämning. Samma solkatter leker i storstugans tak.

Utanför fönstret vid söderväggen ligger altanen, Vagns favoritplats. Under vår och sommar sitter han ofta på uteplatsen. Närheten till naturen och skogens dofter skänker ro och han låter ofta ögonen vila i de många gröna nyanser som omger honom. De ljust gröna björklöven utgör grunden på skogens palett för att under hösten med sin färgprakt ta över som dess främsta solist. Den något mörkare gröna färgen från de få ekarna bryter effektfullt av tillsammans med granens klara lyster och tallens blekt gröna färg. Mossa och gräs uppblandat med ljung och blåbärsris bildar tavlans bakgrund. I skymningen när solen står lågt lyser tallarnas stammar ljust gyllenbruna genom en mörk massa av trädkronor i skugga.

I hörnet innanför gärdsgården står Kasetorpets vårdträd. En flera hundra år gammal skogslönn med stam tjockare än två vuxna män kan omfamna. Trädets krona ger svalka för solen när den står rakt i söder. Det åldriga trädet ser trolskt ut med sitt krumma och knotiga grenverk på en stam ärrad av blixtar. Lönnen har flera gånger skyddat torpet mot blixtnedslag. Efter gammal sed har det aldrig beskurits.

En rörelse på andra sidan skrivbordet fångar Vagns uppmärksamhet. Han ser sin spegelbild i bildskärmen på en liten TV för campingbruk som står vänd mot skrivbordet. Bredvid den på samma bänk står en större TV med DVD-spelare. Bredbildsapparaten står vänd mot soffgruppen i rummet.

Långsamt snurrar han på stolen och vänder sig om. Han söker över bokryggarna i hyllan utan att hitta något som lockar. Helvete! Nu tjuter det i öronen igen! Ofta plågas han av ett högt och störande ljud i öronen. Han har tinnitus som stör honom regelbundet men ibland bara finns där som ett lågt bakgrundsljud. Kan den styras viljemässigt eller påverkas den av stress?

Han slår från strömbrytaren på grenuttaget och reser sig. Han har suttit stilla nästan hela dagen och blivit stel i benen. För att resa sig ur stolen måste han ta hjälp av armarna. Efter ett par nigsittningar för att mjuka upp sig ser han sig om efter sin kaffemugg.

Torpet har ägts i generationer av Vagns släkt men under senare år endast använts som fritidshus. Efter att Vagn friställts från sitt jobb och strax därefter dumpats av sin fru, bosatte han sig på torpet. Ett gammalt hus på landet känns inte lika bekvämt och ombonat som en lägenhet i staden men blir klart billigare som bostad. A-kassan ger betydligt mindre i pengar än den tidigare lönen som underhållet baserats på. Pengarna för barnen och amorteringar på studielånet tvingar Vagn att söka billigaste tänkbara boende.

Han hittar muggen på fönsterbrädan och tar med den ut i köket. Efter att ha ställt muggen i diskmaskinen mäter han upp vatten och kaffe i bryggaren. Under tiden vattnet pumpas genom filtret ställer Vagn fram en ren porslinsmugg på köksbordet och tar fram en kartong med smörgåstårta ur kylskåpet. När kaffet runnit ner sätter han sig vid köksbordet och dricker sitt födelsedagskaffe. Det är lördag den 7 augusti 2005 och han fyller 36 år.



Samtidigt ställer en nyinflyttad kvinna i Trollhättan in porslin i sin diskmaskin. Hon tömmer den sista flyttkartongen och bär ner den med övriga papplådor till källarförrådet. Flyttfirman kommer för att hämta emballagen på måndag och över veckoslutet vill hon inte ha kartongerna stående i hallen.

Tillbaks i lägenheten ser hon sig om. Möblerna har flyttkarlarna ställt på plats. Allt från flytten ligger i skåp och lådor eller hänger snyggt på galgar i garderoberna. Det börjar se prydligt ut i lägenheten och hon känner sig tillfredsställd med att ha kommit i ordning.

Hon började sin nya tjänst vid Länskriminalen i Trollhättan den första augusti och var i tjänst dagen efter. Första dygnen bodde hon hos en kollega eftersom flyttbussen kom först i igår under fredagen.

Det finns fortfarande att göra. Krukväxterna måste placeras om och prydnadssaker ska ställas fram. Men det får vara till i morgon. Hon känner sig varm och går mot badrummet för att duscha men ändrar sig och hämtar istället sin träningsväska.



Älvhögsborgs bad med gym och idrottshall är välbesökt som vanligt på lördagar. Anläggningen ligger tvärs över gatan från hennes nya bostadsrätt. Receptionisten i entrén blir nyfiken när en främmande kvinna stoppar ett passerkort i kortläsaren för att gå in. På datorns skärm kommer en bild med foto upp. Lisa Jönsson står det på översta raden. 1973–03–14. Längre ner på sidan står även adress och telefonnummer samt att kunden betalar för helårsavtal månadsvis via autogiro. Fotot på skärmen stämmer med kvinnan som passerar in. Flickan bakom disken böjer sig över skärmen och söker efter datum när avtalet startades. 2005–08–01. Aha, tänker hon, en ny kund! Med tillfredsställd nyfikenhet glömmer hon kunden innan denne försvunnit uppför trappan till omklädningsrummen.



Inne i gymmet reser sig en man ur Smithmaskinen. Han plockar upp sin utrustning och går över till stativet för bänkpress. Han tänker fortsätta med ett bröstpass och lägger sin handduk på bänken. Innan han hänger på viktskivorna sippar han ur en plastflaska med vatten. Han går ett varv i gången runt gruppen av redskap innan han börjar övningen.

Gymmet byggdes ut för en tid sedan och den nya avdelningen ligger en halvtrappa högre än den äldre. På den nedre delen finns löpband blandat med cyklar och träningsmaskiner av olika slag. Det övre planet används av dem som vill träna med fria vikter. Anläggningen ser fräsch och ljus ut och det finns tillräckligt med redskap om man undviker de mest frekventerade timmarna på dagen.

Vid trappan möter han en kvinna. Han sneglar på henne och tycker om vad han ser. Hennes blonda ledigt okammade hår strålar av egen lyster. Håret samlar hon i vardagsslag i nacken. Hennes öppna ansikte med klara blå ögonen och rak näsa tillsammans med en välformad mun drar blicken till sig. Dig skulle jag gärna ta en promenad med tänker han, bara du inte har högklackat för då blir du längre än mig. Med promenadskor skulle han däremot inte behöva skämmas för sina korta 1.75. Han bedömer hennes ålder till drygt trettio och ser att hennes träningsoverall märkts av långvarig träning. Klädseln avslöjar inte några detaljer av hennes kropp. En kvinna som inte visar magen i moderiktiga träningsbyxor med låg midja och kort topp måste vara på gymmet för att träna seriöst och dessutom vara säker på sig själv. Den blonda kvinnan lägger sig på en bänk och börjar ett set hantelsväng. Efter vad han kan se använder hon inga frökenhantlar precis. Hennes sätt att träna visar på styrka och kondition. Hon tränar inte för bodybuilding eller fitness. Det är tydligt.

När hon sätter sig upp får de ögonkontakt och han börjar spontant le mot henne men avbryter sig och tittar bort. Han har lätt för att le mot folk. Att heja och strö vänliga ord omkring sig eller tjöta med goa gubbar, som man säger där han växte upp, tillhör vanligheterna. Men på det här gymmet fungerar det inte som på andra gym han tränat på. Här spänner man sig. Han tränar inte på ett hardcore gym. Ett källargym där det luktar svett, hörs stönanden och svordomar blandat med slamret från skivstänger som ovarsamt släpps i golvet.

Gammal nog att ha gått i pension behöver han inte anstränga sig för att känna sig säker. Inte heller bör han bli misstänkt för bakomliggande motiv om han bemöter sin omgivning med vänlighet. Ändå uppfattade en ung kvinna ett par vänliga ord från honom som ett försök att ragga. Han småler vid minnet. Ofta avslöjar en reaktion mycket om en människa.

Nej, tänker han och lägger sig på bänken. Det är bäst att negligera de unga kvinnorna. För vem vill bli uppfattad som ful gubbe? Han fattar om skivstången och lyfter upp den ur stället. Långsamt sänker han stången mot bröstet i en bromsande rörelse innan han vänder och pressar upp den på raka armar. Han gör åtta repetitioner. Före varje set ökar han belastningen och minskar antalet reps. Frågar man honom om hans träning svarar han att han bränner fett. Men ser man honom i arbete förefaller han träna för styrka eller muskler.



Lisa kör igenom ett avkortat program under 30 minuter och avslutar med tjugo längder i utomhusbassängen. Efter att ha stigit upp ur vattnet och duschat sprider sig en känsla av välbefinnande genom hennes kropp och sinne.

Idag ska hon jobba kvällspass och imorgon dagpass. Innan hon går på ska hon äta en tidig middag. Sedan skulle hon ta en rask promenad till polishuset där hennes tjänstgöring börjar klockan tre. Hon slipper bilköer och långa resvägar och har redan efter bara en vecka lärt sig uppskatta att bo i en liten stad. Tjänsten skiljer sig inte nämnvärt mot den förra. Som narkotikaspanare flängde hon tillsammans med kollegorna över större delen av länet.



Vlad Mizinsky blir glatt överraskad av att redan ha fått tips om vem som rånat hans kran i Trollhättan. Han lyfter mobilen och ringer ett kort samtal.

– Hej, det jag. Vi måste träffas.

– Var?

– I Uddevalla. I det gamla konditoriet. Om en timma blir bra.

– Jag hinner. Vad ska vi göra?

– Vi ska göra av med en snubbe.


Visa artikel


="webmaster jim"
Spännande! När får vi läsa fortsättningen?



Mvh Jim




När den blir publicerad kanske Smile


Visa artikel


Spännande! När får vi läsa fortsättningen?



Mvh Jim


Visa artikel


="oldwolfie"
ja de tråkiga är väl att man inte vet fäörrän man köpt o läst om det är skräp

o språket

jag tycker man ska behålla sin särart det är ju det som gör hela berättelsen

kanske ska man inte gå på kurs då man plötsligt ska skriva som alla andra vad blir de då för skillnad på berättelserna

har du läst sinuhe egyptiern där har vi ett underbart språk tycker jag

o så har vi ju pölsan o självmordresan

jag fastnar nog gärna för de som inte följer alla ramar

som överaskar som ger det oväntade

så kanske ska man behålla sin särart

eller>??




Det är en fråga som jag grubblat på mycket. En skrivskolefröken tyckte jag funnit min röst och det kan ju bli lite av en särart beroende på hur unik den är. Men jag tror att man bör skriva väl och utan konstigheter för att läsaren skall hänga. Läsaren skall inte bromsar av krångliga meningsuppbyggnader eller liknande. Det kallas att skriva litterärt. Sedan kan man söka lite orginalitet som krydda på moset.


Visa artikel


="oldwolfie"
Smile

fortsättning??



gulligt




Jag skriver en del texter från Majorna i Göteborg. Jag gör det ibland som återblickar av den gamle Alfred som sitter på hemmet ibland som narvaro av den unge Alfred. Det blir ett litet tidsfel. Jag tänker mig den gamle alfred som en skröplig pensionär på servicehuset. betydligt äldre än vad han skull vara om han växte upp på femtiotalet Smile Men författare får väl ta sig friheter. Fler kommer men de blir kanske inga direkta fortsättningar.


Visa artikel


:)

fortsättning??



gulligt

oldwolfie

Visa artikel


ja de tråkiga är väl att man inte vet fäörrän man köpt o läst om det är skräp

o språket

jag tycker man ska behålla sin särart det är ju det som gör hela berättelsen

kanske ska man inte gå på kurs då man plötsligt ska skriva som alla andra vad blir de då för skillnad på berättelserna

har du läst sinuhe egyptiern där har vi ett underbart språk tycker jag

o så har vi ju pölsan o självmordresan

jag fastnar nog gärna för de som inte följer alla ramar

som överaskar som ger det oväntade

så kanske ska man behålla sin särart

eller>??

oldwolfie

Visa artikel


Hej gamle warg. Very Happy



Jag har läst mycket genom åren. Som liten kille vandrade jag regelbundet till Majornas Bibliotek på Karl Johansgatan i Göteborg och lånade böcker. Som sommarbarn i Dals Högen tog jag med en bunt böcker på sommarlån.



Jag försökte tillgodogöra mig hur olika författare formulerade sig men misslyckades alltid. Antingen fångades jag av handlingen om boken var bra. Var boken ointressant la jag från mig den.



Jag började skriva på allvar för ett par tre fyra år sedan och gick med i ett par skrivarkurser på internet. Du skriver rappt påstod någon. Handlingen rullar förbi som på en film medan jag läste sa en annan. Spännande sa en tredje, jag kunde inte lägga från mig texten innan jag läst färdigt. Jag läser och hänger inte upp mig någonstans säger ytterligare en.



Men allt jag skrev, skrev jag på "talspråk" och det är fel sa fröken på skolan.



Jag grubblade på hur man skall skriva. Vilken form man skulle ha på sitt språk. Jag beslöt mig för att försöka skriva litterärt även om jag inte var säker på riktigheten i mitt beslut.



En enkel "poll" bland bekanta visade att de flesta läste handlingen utan att reflektera över språket.



I de här raderna börjar jag var och varannan mening med jag Smile



Nu har mitt språk utvecklats och jag har lärt mig en del regler om att bygga upp en roman eller deckare. När jag sedan läser författare som fått flera böcker publicerade ser jag att många av dem skriver rätt torftig. Det finns författare som skriver spännande och intressant på ett torftigt språk och det finns författare som skriver väl men saknar innehåll och spänning. Ändå publiceras de. Översätts. Tjänar pengar gräs!



Varför?



Jag kan inte finna annat än att förlagen ger ut böcker på författarens namn och tidigare försäljningssiffror utan att se på innehåll och kvalitet. Vissa förlag ger enbart ut översättningar av böcker som sålt bra utomlands.

Debutanter göre sig ej besvär.



Men det är inte bara förlagen som bestämmer kvaliten på de böcker som ges ut. Så länge det finns köpare av skräp publicerar man skräp.


Visa artikel


jag är också här Laughing

ibland känns de som om de är fler som läser än som kommenterar

kanske vi kan komma igång lite nu då regnperioden ska börja



din fråga klarar jag inte av att svara på då jag hellre läser än skriver o dessutom talar mer i bild än i ord



men nog e de bra att locka läsaren att inte släppa boken för att kapitlet är slut

själv älskar jag böcker som håller mej fast till slutet

såna där böcker jag kan lägga ifrån mej riskerar att bli olästa

o dom där jag sträckläser känner jag som en liten sorg då dom är slut

ja jag röstade inte för jag vete sjutton hur jag skulle rösta Wink

prata mera jag hänger på

fast jaghar aldrig lärt mej o skriva dock men babbla på de kan jag ,,ibland Laughing



uräkta mina snavfel ser dom oftast då jag klickat på skicka o är lite lat när de gäller rättning,,fast jag KAN tsava sådet så Razz Twisted Evil Wink

oldwolfie

Visa artikel



Bättre sent än aldrig,

nu visas det alltid dom 15 senaste inläggen om man klickar på senaste inläggen :-)


Visa artikel


Hej legio,



Vart tog du vägen ?


Visa artikel


Gamle Jan,det fyllesvinet

Antagligen från västrasverige,ungefär 12 verser lång,från Gudhem i Skaraborgs län.Om någon finns som kan hjälpa mig,vänligen svara till mig/sollan :?:


Visa artikel


o hur ska någon veta vad som är normalt o vad som är rätt

då dimensionerna hela tiden går i varandra o spelar spratt

så är då min verklighet din?

eller fins det överhuvudtaget någon verklighet att tala om

kanske de bara är drömmar hos en blind

rörelser hos en lam

tal hos en stum

musik för en döv

för kanske verkligheten är ÄN mer fantastisk

så att vi du o jag inte förmår uppfatta mer än den lytte

kanske sprakande universell orgiastisk

kanske ofattbarare än livets själva ursprung

:?: :?: :?: :?:

oldwolfie

Visa artikel


så sant, se bara alla stephen king filmer ,, *snyft* dom som kunde ha blivit såå bra!


Visa artikel


Det är sällan boken är bättre än filmen. Tvärtom förresten :? Det är sällan filen är bättre än boken....


Visa artikel


Sluta jämra sig. Sluta tänka, bara gör. Ett minne efter det andra. Sitt tidigare jag måste konfronteras, det river honom tokig. Att sakta tyna bort genom sitt undermedvetnas felande är inte hans öde. Mentaliteten är klarare än någonsin.



Tvivel växer fram. Hur kan man vara säker på det som han tyckte sig se och vad han ser överhuvudtaget. Hur kan någon vara säker på det. Möjligheten över att våra sinnen spelar oss spratt är inte ett alternativ, mentaliteten är klar. Om han bara kan klura ut hur blinda drömmer kommer all logik fram. Det är bortom vår vetenskap vilket gör det intressant. Han har aldrig varit blind och drömmer i bilder men tänk om man aldrig sett omgivningen, inga bilder finns det då att drömma om. Han svamlar. Det har börjat. Resan.


Visa artikel


Hej,



Tack för tipset, ja ska hålla ögonen öppna efter den.



Har föresten sett delar av filmen Fem personer du möter i himlen, inget att rekomendera :-(


Visa artikel


En bra dag...

Om du gillade den så finns yttrligare en toppensöt bok av Mitch Albom. Tisdagarna med Morrie heter den. Den fick mig både att tåras i ögonen me samtidigt att le. En underbar bok om mötet med döden får oss att inse vad livet är värt.



Klart läsvärd :lol:


Visa artikel


Har nu även läst "Julia o den gammle"



Jag tyckte att den va bättre än "De oförlåtna" och läser gärna fortsättningen på båda två!



Väntar med spänning...



MVH Jim


Visa artikel