Kategorier

 
     
Kommentarer
Spara artikel
 
   

Timglas

...Nu är det här och... nu... år 2006...Och jag funderar på vad man ska sätta på pränt..Om det varit på 17-1800 talet hade jag suttit och plumpat med bläck och fjäderpenna saltat och plomberat!!Pressat rosor till evigheten*ros*...Jag hade begrundat ljusets låga i stunden och vännen jag skrev till!...............

-Natten följer mina spår i månens och stjärnornas banor och lämnar små ljuspunkter till glädje och förundran.
Med kärlek smeker jag vindpennans dun mot min kind och minns de allra heligaste ting på denna jord..för att förtälja dig om dess hemlighet!
Så korta..endast i andetags närvaro, är dess lycka jag känner,så korta..men starka!..skimmrande i ögonblick!
Du är ju min vän... tiden är så kort ....du är min vän! ..Jag skattar du dess värdighet så högt och jag betraktar den i ljusets sken..den gnistrar så ädelt. Mest av alla ädelstenar på vår jord...

Som en stjärna i all sin evighet!


Starlet o´Hara
 

Share to Facebook Share to Twitter More...
 
 
 

 
Kommentera

Förnamn
 
   
Rubrik
 
   
E-post (Om du vill bli meddelad när någon skriver.)
 
   
Text

(Logga in för att kunna lägga till bild!)
För att skydda oss från spam, klicka i dom gröna rutorna!
Spam Check 2.0 © JW  D E S I G N
     
   
 
 
 








   
Could not write file ../cms_noveller/cache_temp/3/00decfd337ea1b8096d6bb6d20b24854.gz!